söndag 29 november 2009

I know you want to.

Lite uppdatering på vad som hände senare på kvällen igår. 10 minuter efter jag skrivit blogginlägget ringer Oscar och frågar om jag ska hänga med till J-Ön. Självklart tackar man ju inte nej till ett sånt erbjudande att få umgås, för jag trodde allvarligt jag skulle dö samma kväll. Kände hur självmordstankarna smög sig sakta på. Fick halvkuta till bussen för att hinna med den, och eftersom Oscar betalade min bussresa så var det billigt för mig :) Väl på bussen sitter Robert där också. Dom hade varit i stan på lullat på i princip hela dan sa dom, surrade häftigt om en jävla gubbe som beskrev en gudinnas avsugning :S Nog med det så var det ganska skönt att åka buss, sitta och lyssna på musik och titta igenom fönstret och allmänt ta det lugnt. Efter en kvarts funderare (Dagdrömmande) rycker jag till av att Oscar säger att vi är i J-Ön. Väl framme vid viadukten så kom Catti (Oscars mamma) och hämtade oss, vilket var jävligt skönt för annars hade vi fått gå 3 km MINST! Först skulle vi hoppa av hos Oscar, men då kom Robert och Gustav på den briljanta idén att vi skulle fara till Robert och spela Guitarr Hero vilket var ganska underhållande att se på, för Gustav stog och veva med trummpinnarna som besatt. Var jag han skulle jag skippa träningspasset pga att han vevade så häftigt så att han kunde klubba en oxe. Efter en halvtimmes garvande var det dags att gå ut igen, och det är så mycket att skriva om så jag orkar fan inte göra det. Kan ta det nån annan dag :)



Just nu sitter jag här. Poppar Pink och funderar på en film eller dylikt, ingen rolig är på msn iaf. Alla är väl "död" efter gårdagen kan jag tänka mig. Men men.. Nog för mig iaf.



Over

lördag 28 november 2009

Lördagkväll.

Den här lördagen har absolut inget att bjuda på. Har suttit vid datorn i princip hela dagen, ingen som ringt heller och frågat om man vill hitta på nått. Är jag bortglömd? Börjar fan spekulera på den teorin, för ingen har ringt tidigare i veckan heller. Well that's life, man kan inte ha roligt hela tiden men man kan dö försöka iaf. Just nu är det musik som gäller, Melissa Horn poppas i högtalarna och jag sitter här med en kall Passionsfrukt läsk och sörplar. Försöker hitta en film man kan slå på, åtminstone för stunden för jag känner att den apatiska känslan sakta börja krypa fram, inte bra inte bra.

Men min fråga är, Varför vill ingen höra av sig? Ringer dom bara när dom behöver nått? Ringer dom bara när dom ABSOLUT inte har nån att vara med? Är jag bara ett femte hjul som man ringer när man behöver räddning? Sista chansen i andra ord. Nä ni! Jag är en människa av kött och blod, jag har känslor, jag har mina behov och jag behöver nån att prata med. Jag är inte nån jävla docka man kan stoppa undan och sen ta fram när man känner för att leka med den. Jag vill också älska nån. En del av mig vill ha nån att krama om, bry mig om och allmänt älska. Tänk att få vidröra din kind och säga "Jag älskar dig" Medans en annan del är rädd. Rädd för att bli sårad, rädd för att få ett stort hål i bröstet. Rädd för att förlora dig.


In love you find forgivness, in forgivness you find love.

torsdag 26 november 2009

Underbart.

Idag tror jag det inte händer så mycket, ska iaf till J-ön på någe tag och sitta där. Blir att dricka kaffe, surra med alla och vara trevlig. Men faktiskt så gillar jag det. Vara allmänt social, men vill också vara sociala med andra människor, Vill inte bara sitta på samma ställe om och om igen varje dag. Vill träffa nya människor, höra deras tankar och lyssna på deras åsikter, Hade varit trevlig omväxling.


Förövrigt händer det inte så mycket, Just nu sitter jag iaf och poppar musik för fullt hus. Nickelback för att vara exakt. Har haft tråkigt hela förmiddagen sen jag vaknade kring 12 :S Ingen behöver mig idag i andra ord, men är inte så förvånad faktiskt. Aja ska iaf ta mig i kragen och rycka upp mig.


Glömde skriva att jag beställt en ny jacka också! Svinsnygg :)




Over

måndag 23 november 2009

Burned!

Jag blir vansinnig när jag inte kan göra nått! Speciellt när en person är ledsen, då vet jag inte vad jag ska göra eller säga. Blir arg på mig själv i andra ord! På grund av att jag känner mig så jävla patetisk nu.




A single touch is all that matters.

söndag 22 november 2009

Life.

Asså människa! Vad gör du för att få mig så här glad? Tell me. Du är så bra på att skina upp min dag och göra den så jävla bright och perfekt så juveler blir till sand. Blir så jävla lycklig bara att få veta att du finns där, och allmänt andas som andra människor. Men du är inte en vanlig människa, utan du är Speciell så det inte finns ord för det. Reliker och rikedomar går inte att jämföra med din unikhet. Tack för allt du ger mig.


Emma.




Ibland blir man bara sentimental :)



Over

tisdag 17 november 2009

Wonderful.

Idag har det faktiskt varit en hetsig dag. Varit med Nina och Jonna i stort sett hela eftermiddagen. Dom kom hit kring 17-18 tiden och sen har vi varit och snurrat kring Rawnbywn :) Trevligt att få komma ut lite och träffa dom nån gång. Annars har det inte hänt så mycket på förmiddagen. Vaknade kring 11 som jag tycker är jävligt starkt av mig, för det brukar hända att man sover alldeles för länge på dagarna. Efter det har jag varit hemma, inväntat farsan och farit på Böle och fått oss fika, surrat med farmor och farfar. Sedan var det hem som gällde. Satt mest och dummade vid datorn innan damerna dök upp.


Tandläkaren på fredag, halv 9 ska jag vara där. Det gillas inte! Men jag måste, halva tanden är av så är inte så jävla nöjd. Men vi får se vad han kan göra för den stackaren :)


Lay all your love on me.



lördag 14 november 2009

Let me love.

Varför gör du så här mot mig? Du anar inte hur ledsen jag blir utav det du säger. Livet är inte rättvist jag vet, men alla väljer vi våra egna vägar. Jag valde min, och jag mår bra av den. Livet går vidare som sagt, och alla lever inte i en fantasi värld. En del människor kommer in i ens liv för en period, andra stannar för evigt och det vet du. Jag valde min väg och den kommer jag att gå föralltid och det är bara att du vänjer dig.



Love is a tricky thing to handle.

Let me breath.

Just nu sitter jag hemma som vanligt. Ingen att vara med, ingen att prata med eller allmänt vara social med. Men jag har ju iaf sista boken ur Twilight serien att läsa. Josefina var förbi med den så jag har nått att göra idag :) Emma skulle iaf dra en sju helvetes Powernap förmodar jag för än har hon inte vaknat ;> Aja kanske uppdaterar mig senare.





Over

fredag 13 november 2009

Diamonds.



You have no idea how much you mean to me.



torsdag 12 november 2009

Let me run.

Hallå! Nu sitter jag här åter igen som en förbannade hösäck och gör absolut ingenting. Men har faktiskt varit ut idag, har hunnit vara på fiket och sen gått till farsans jobb, suttit där och surrat och sen hem igen. Har suttit här sen dess. Kändes skönt att få komma ut lite på morgonkvisten :) Senare hade jag planerat på att åka till J-ön med morsan för att få duscha, som sagt vi har inget vatten här så man känner sig ganska handikappad.


Förövrigt sitter jag med Kim på skype, fast han säger inte så värst mycke för han får höra mig skråla mest haha! :P Men sjunga är faktiskt jävligt roligt, speciellt när det klingar perfekt med tonerna. Men för det mesta har jag ganska tråkigt, iaf just nu. Ingen rolig är på msn, Emma är på skolan och jag är less på att bara sitta hemma.


Men så är mitt liv, i andra ord är det inte så intressant. Många kanske finner det intressant och det är ju upp till dom och det accepterar jag men jag tycker det inte är så. Visst, det är relativt skönt att vara arbetslös men inte i längden. Man har knappt nå pengar till nått, man får fortfarande bo hemma och snylta på farsan eller morsan. Men nån gång ska det ju vända, det får man hoppas på iaf. Men brukar överleva nerstämdhets perioderna, för alltid kommer det nånting i mitt liv som får mig glad för stunden, en del får mig glad i flera månader. Och jag tycker då den här personen gör ett tydligt bra jobb att få mig glad, bara igenom att finnas där, Leva på jorden och allmänt vara vänlig :)


You are heavens gift to the world.

måndag 9 november 2009

Åter måndag, Fast en jävligt bra sådan! :)

Idag har det faktiskt varit en aktiv dag, började med att jag vaknade 2 på morgonen vilket jag inte gillade så skarpt. Men då var ju Emma på msn så glädjen var enorm :) Satt och surrade tills klockan var kring halv 7 på morgonen tror jag det var, men mycket trevligt var det. Tyvär var Emma tvungen att gå och lägga sig, men vet inte riktigt vad hon ska med skönhetssömn till när hon redan är så vacker, både på utsidan och insidan :) Dagen fortsatte iaf och jag satt hemma till 12 ungefär, då drog jag i all hast till Ellen. Gick på Konsum och handlade och sen hem till henne, drack kaffe och fikade, surrade och var allmänt retard som vanligt. Efter en stund började hon med maten och frågade om jag ville äta. Tackade artigt ja till det fina erbjudandet och åt. Gott var det iaf. Men nånting kittlade mig att jag ville hem och vara på msn, många vet nog varför! När jag kom hem var dom 3 "nakna" (Enligt Emma) fortfarande kvar. Men dom for efter 5 minuter drygt. Så vi har inge vatten, ingen toalett, ingen dusch, inget handfat och inget golv i toaletten.



Förövrigt pratade jag nyss i telefon med Sockerbiten. Ack så behändlig kvinna det är! Vacker och skör som en blomma :) Det är så underhållande och lätt att prata med henne, och roligt om inte annars! Men tyvärr så tog det slut ström i telefonen :( Jävla skithem telefon som inte klarar av en timme av att prata. Men såklart.. Det är ju skit från Telia, vad annars kunde man förvänta sig. Känner mig smutsig som inte kan duscha så det blir väl att ligga och svettas och se film som vanligt. Kanske uppdaterar mig senare om jag inte hunnit somna.


Over

Emma.

Asså finns det nått bättre? Skulle inte tro det. Och dom som säger nått annat borde torteras. Dom borde genomgå en sån tortyr så dom förlorar förståndet. En sån kvinna är svår att hitta, väldigt sällsynt om inte annars! Guld och diamanter förvandlas till aska när hon passerar. Det bästa är att vi är så lika, för jag trodde aldrig jag skulle hitta en sån jämlik människa. Tack för att du är du och finns, för vad skulle världen vara utan dig?



Som sagt. Du har ett gott hjärta, förlora aldrig det.

fredag 6 november 2009

Åt helvete.

Känner mig jävligt förrådd faktiskt, bortkastad och översutten. Men konstigt nog så tillät jag det. Är jag svag? Det måste jag iaf vara som föll så lätt för det. Och nu gör det så där ont igen, blodet fräter och fräser. Glödande knivar sticker från insidan i väntan på att hålet ska fyllas igen. Vill skrika men det går inte! I just simply can't. Vill springa iväg men benen viker sig. Luften jag andas känns som ett smaragd-grönt gift. Vad är det jag gör fel? Man lär sig av sina misstag har jag fått höra men jag gör tydligen inte det. Antingen är jag trögfattad eller så vill jag helt enkelt inte lära mig av dom. Men i slutändan får jag bara bli sårad. Börjar bli ganska van med det nu. Feelings are fragile det är dom, och vissa älskar bara att krossa dom. Uppfyller ens drömmar som bara visar sig vara aska och ihåliga. Vad vinner man av det egentligen? Och varför just denna charad? Det är jag som blev sårad inte du. I got feelings aswell.



Pain is the one experience common to every living thing, it unites us.

måndag 2 november 2009

Måndag.

Idag sov vi VÄLDIGT länge. Vaknade drygt 17.30 :S Detta måste ställas till rätta i alla fall. Kan inte gå och vara vaken om nätterna och sova hela dagarna. Ska styra upp det i veckan iaf, Annars gör jag inte så mycket. Väntar på att Kim ska komma hem så vi kan sitta på skype som vanligt. Jävligt roligt tidsfördriv faktiskt, man har alltid nån att prata med också har vi ju alltid så jävla roligt :P För båda är nog lika genialt missanpassad och retarded :>




Som vanligt sitter man vid datorn. Tiden flyger iväg medans jag bara blir äldre. Konstigt nog bryr jag mig inte så värst mycket, vilket jag egentligen borde göra. Men jag trivs att leva så här för stunden, men ibland kan man bli relativt deprimerad. Despair leads to betrayal. Tro mig på dom orden, Man vill egentligen inte leva så här. Skulle göra vad som helst för att få gå i någon annans skor. Ni kanske tycker jag har det jävligt bra som är arbetslös men ni vet ingenting då hur jag mår som person. Tomt skal med bara färgen kvar. Också finns det ju andra saker också som gör att jag skriver så här. Underligt nog så lyckas jag överleva detta Miserable life. Det finns ju stunder som glimtar då och då, vilket gör att livet går vidare och allt är frid och fröjd. Man kan jämföra det med en drog i andra ord, en drog som jag är jävligt beroende av. Hade det kostat pengar hade jag gladligen betalat. Också har vi ju vännerna. :) Nämner inga namn men dom vet nog vilka dom är :> Nog för mig iaf.



Over